Att jag är lite av en shoppaholic måste jag faktiskt medge, även om det låter helt bisarrt! Jag har smuglat in nyköpta saker i mitt rum för att far och mor inte ska se mig i mitt värsta tillstånd, hög på lukten av nypolerat skinn och oandvänd bomull, ljugit om att jag varit och träffat vänner när jag egentligen gått omkring och i ensamhet och handlat upp mina studiepengar.. Ja sorligt nog påverkar det min ekenomi rejält, de 200 kr jag har att leva på i tre veckor spenderar jag hellre på en klänning eller en tröja än att spara undan för viktiga saker. Förhoppningsvis är det här endast ett skede som med tiden, och erfarenheten av att vara luspank, försvinner och lämnar mig kapabel till att kanske unna mig en shoppingrunda och bara spendera pengar på det viktigaste utan att bli alldeles till mig i trasorna varje gång att jag köper helt onödiga saker som jag aldrig kommer att använda...
Till er andra shoppaholics där ute, kämpa med mig för att slippa bli förförda av alla affärer med skyltdockor i fönstret som bär alldeles underbara kreationer som gör att du bara måste gå in och ta dig en titt... Gah, nu blir jag shoppingsugen...
Hare gött!
