Sommartiden. När klänningen flyger om benen, och man under ett träd spenderar en hel eftermiddag och andas luft full av liv. Känna det toviga gräset under fötterna. Med ömma fingrar dra igenom sanden vid vattnet, och forma mönster och sedan dra ut sanden som samlats under naglarna.
Att på kvällen på en plaststol sitta och stilla blunda med solsken kvar på kinderna. Med varma ben och varma armar, varsamt plocka moln från himlavalvet. Med fötterna platta mot marken där skalbaggar och myror gått till sängs. Himlen öppnar sig med rosa och färgar landskapet rött. Kvällen är sen men det är ljust än, och man kan vara vaken ända in på småtimmarna, när fåglarna börjat sina serenader ut i skogsgläntan.