Jag kan inte sluta tänka på London! Jag har verkligen kärat ner mig i staden. Det var en sån underbar känsla jag hade där, hela tiden. Det liksom kittlade i magen varje morgon när jag vaknade och kollade ut igenom fönstret. Jag har aldrig haft den känslan förut, det var något jag alltid har längtat efter som fanns där.
När vi åkte DLR från flygplatsen och såg alla bruna tegelhus som såg alldeles snea och smutsiga ut, så liksom rös jag till. Det låter jätte corny, men det är sant.
Jag kan knappt vänta på att åka dit igen, jag vill bo i London, så är det bara. Jag är helt säker på det!
